Duger jag verkligen?

Squeeds Julkalender | 2020-12-04 | Jessica Skårbratt
Impostor syndrome - Om duglighetsspöket som lurar bakom gardinerna i mångas sinnen.
person-1205140_1920.jpg

Är du en av dem som delar en hemlighet med andra utan att veta om att du inte är ensam? Innerst inne känner du dig kanske som om du är en bluff. Som att någon snart kommer att komma på dig att inte vara riktigt lika duktig som du vill ge sken av. Som om du har uppnått dina egna mål genom flyt, tur eller tillfälligheter och inte alls genom kompetens och skicklighet.

Fenomenet är inte något nytt. Psykologiforskare gav det ett namn redan under 1970-talet. De kallar det impostor syndrome.

Gång på gång märkte de att högpresterande personer i deras omgivning, speciellt kvinnor, men även män, tycktes avfärda sina framsteg som rena tillfälligheter – trots att det var uppenbart att de jobbat sig fram till framgången. Framgång avfärdas som tur, tajming eller att de har lurat andra att tro att de är mer kompetenta än de själva tror att de är. 

Det finns till och med siffror som säger att upp mot 70% av alla människor känner av detta då och då. 70%! Uppenbarligen ett viktigt ämne som påverkar mångas vardag där alla vill räcka till och leva upp till förväntningarna.

 

Vilka människor runt dig kan behöva hantera impostor syndrome vardagen? - Varje smart människa som verkar ha koll på läget. 

 

Första gången jag hörde någon sätta ord på detta var på en frontendkonferens i Barcelona för ca 4 år sedan. Ni vet ett sånt där ställe där det samlas en massa duktiga, kompetenta utvecklare och designers på en och samma gång. En massa människor att se upp till och att lära sig av. Kanske även undra lite om de faktiskt gör något annat i livet än att sitta vid en dator hela dagarna. Inte för att de sagt något som bevisar att det är så, utan bara för att de verkar så kompetenta. 

Vi satt i en stor vacker sal och upp på en scen kliver en man och börjar prata om hur man får ett team att jobba bra ihop. Sedan byter han slide och där står det IMPOSTOR SYNDROME. Han frågade om vi visste vad det var och beskrev det sedan. Det fortsatte med att vi alla fick blunda och räcka upp handen om vi kände igen oss. Sen bad han oss öppna ögonen och se oss omkring. Det var många händer i luften. Alldeles för många. Och vi insåg nog allihopa där och då att ingen av oss var ensamma om känslan. 

 

Känner även du igen dig?

Personligen har jag stött på känslan vid flera olika tillfällen, faktiskt oftast i yrket som utvecklare. Forskningen visar att impostor syndrome har en tendens att komma fram mer i situationer där det inte finns så många likasinnade att spegla sig i. Alltså när personen inte är en del av normen eller har brist på förebilder. Utifrån hur IT-branchen ser ut med ganska stor ojämlikhet mellan könen så kan det kanske vara en bidragande faktor, men jag tror det ligger i personligheten också. Vad som är ännu mer intressant är enligt mig vad det finns för möjligheter att hantera det. Mitt största och första tips skulle faktiskt vara att omge dig av personer som lyfter och tror på dig. Sådana som ger dig en välförtjänt knuff i rumpan när du behöver det. Ibland behöver vi våga hoppa för att lära oss flyga på vägen ner. Vi behöver övertyga oss själva om att vi kan. En uppmuntrande omgivning kan öppna dörrar både för dig som individ och i teamet på arbetet. Det behöver inte alltid vara de stora gesterna men det hjälper om vi ser och tar vara på varandra med snälla ord. 
Ta också ett allvarligt snack med dig själv om att du är grym precis som du är och fråga dig själv om du jobbar hårt. Är svaret nje jag latar mig mest, då är det latmask du har drabbats av vilket är ett helt annat inlägg. Men jag tror nog att svaret är ja och då är det din rätt att vara nöjd och stolt över det du kan och presterar. 

Det finns många sätt att hantera situationen när vi väl blivit medvetna om den. Lär dig att lyfta självförtroendet till dig själv med saker du har åstadkommit och bli bättre på att skryta om saker du gjort. Du kan börja i ett stängt rum med dig själv som enda publik. Prata om det med personer du litar på, peppa och hjälp varandra, för du är inte ensam. Låt det ta tid. Du lärde dig inte gå på första försöket heller.

Vill du få fler perspektiv så gillar jag detta TED-talk av Mike Cannon-Brookes, CEO på Atlassian.